lördag 15 november 2014

LEVDE VIKTOR STRANDGÅRD ETT DOBBELIV? (DISKUTERANDE TEXT)

Den halshuggar natur på Viktor Strandgårds mord inne i Kraftkällans kyrkan i Kiruna i boken Solstorm är tillräckligt för att göra någon undra vad motivet bakom mordet kan vara. Viktor beskrivs i boken som någon som levde bare för att tjäna Gud. Är det möjligt att han också levde ett annat live, det slag som är i direkt motsats till den typ han levde som en Gud tjänare? Ja, det är möjligt att han levde ett dobbeliv med tanke på hur han mördades och den plats det hela skedde. Å andra sidan, nei, kanske hans mord är bare en vanlig brottslighet.

Jag tror att Viktor mordet var hämnd för ett brott han begått. De är tydligt att se att hans mördare eller mördarna tog smärtorna att välja den del av kroppen för att halshugga eftersom de är övertygad om att han förtjänade att dö på de sättet. Viktors mord är ett klart fall av konflikt mellan de två sättet han levde, som är att tjänar Gud med en hand och lever ett liv fyllt av synd med den andra.

På en annan tanke, kanske han inte gjord något fel att motivera den typ av döden. Det finns olika skål till varför olika brott begås. Han kunde ha blivit mördad för att någon någonstans ansåg honom ett hot mot hans eller hennes framsteg i kyrkan i synnerhet eller i Kiruna samhället i ovrigt.

Sammanfattningsvis tror jag starkt på att Viktor Strandgård mördades på grund av en synd som han hade begått under fullgörandet av sitt uppdrag om Guds tjänare, och att hans mördare eller mördarna var inte bare kristna som han, de lika tjäna Gud i samma kapacitet som honom.

onsdag 12 november 2014

KAN RELIGIONEN GÖRA NÅGON ETT MÅL FÖR HAT ELLER MORD?

Solstorm är ett roman som till största delen är centrerad på religion (Kristendomen) och det kyrkans roll i samhället. Det första kapitlet i boken fokusera mest på livet och dött av en av huvudpersonerna i boken, Viktor Strandgård. Innan Viktor hittades tragiskt mördad inne i kyrkan, var han djupt religiös och levde ett osjälviskt liv. Ja, religion kan göra någon ett mål på mord, och Viktors mord kan i stor del peka på intern strid inom kyrkan. Å andra sidan, tror jag inte att han var mördad på grund av sin religiösa monter.

Den brutala naturen av Viktors mord inne i kyrkan kommer att måla kyrkan i ett mycket negativt ljus, och de ska bli intressant att veta hur mycket kyrkan kommer att vara villiga att delta i undersökningen som förhoppningsvis kommer att leda till hans mördare. Viktor beskrivs i boken som mannen som ägnade sitt liv åt kyrkan efter att han överlevde en tragisk bilolycka där han hävdade att ha träffat både änglarna och Jesus. Hur mycket hans djupt religiosa tror gör honom till ett mål återstår att se eftersom historien i boken har bara börjat, men det är viktige att veta att Viktor hävdad också att han var skickats till liv för att utföra Guds plan för Kiruna, det kan finnas någon som var förolämpade av hans påståend.

Å andra sidan, tror jag inte att man måste vara ansluten till en viss religion för att vara ett mål på antingen hatar eller mord, eftersom syftet med mordet kanske inte har något att göra med hans religion eller hur djupt det är.

Sammanfattningsvis tro jag att det brutala mordet på Viktor Strandgård inne hans kyrka lämnar mig med fler frågor än svar om hans personlighet. Varför skulle någon vill honom död i en sådan brutalt sätt?

torsdag 6 november 2014

UPPGIFT

Skulle jag kunna byta religion?       (skriven av svs olga garzon)





För den flesta människor i världen religion kommer med kulturen och den geografiska platsen som man är föddes. I mitt hemland Colombia idag 89% av befolkning är katolska, 10.8% är protestanter och 0.2% är frikyrkor. Katolska religion i Colombia har sin upprinnelse från den spanska koloni före ut 1800 talet. Eftersom var i Colombia obligatorisk på alla skolor att undervisa katolska religion kurs. Men från den nya konstitution om 1991 var en mandat att religion kunde inte vara obligatorisk nå mer för alla befolkning och fri religion kunde vara en väl för varje person. Det är förbjuda att ha katolska religion kurs i skolor nu i landet. I min familj är Katolska religion som gäller i grunden. Mina föräldrar-föräldrar var katolska d.v.s att alla min familj växte upp under katolska religion som en del att kulturen. Nu kommer mer och mer olika religioner i landet och Colombianer började att byta sin kyrka och sin religion till exempel är det många som har blivit evangelister, mormoner, hinduer, muslimer, buddister, mm.   

Jag hade själv prova att byta kyrka nån gång i mitt liv. Jag hade en vän som var evangelist och ville att jag komma med han till sin kyrka. Jag hade inte problem med det. Jag gick dit och lärde mig lite om deras regler med efter några dager uppfattade jag att jag inte hade intresse för deras sätt om mässa och regler. Det som jag tycker om från katoliker är att man kan välja tiden att gå till kyrkan för att be, fundera, tid att vara ensam och har nån spirituell kommunikation med sin egen troende. Man skulle gå till kyrkan varje söndag men det är också en frihet att välja för varje person. 


I Sverige finns några katolska kyrkor och också här i Luleå, men, det närmastes kyrka till mitt hus är den Svenska kyrka. Det är en protestant kyrka, men deras mässa och den frihet för att välja att vara i kyrkan är likadan som katolska kyrkan. Jag brukar att gå dit för att be och träffa folk. Jag gillar att vara på svenska kyrka och alltid ha en trevlig tid hos dem att ja kan tänka mitt själv att byta kyrkan från katolska till svenska kyrkan. I alla fall svenska kyrka är Kristus kyrkan och grunden kommer från den katolska kyrka. 

Andra religioner jag har varit nyfiken för att lära mig är hindu och buddist. Jag tror att deras troende om livet är intressant, men det tror inte jag att jag skulle kunna byta min religion p.g.a jag känner mig trygg och mår bra med min egen kommunikation med gud.   




Ja
Nej
Rubriken är en fråga som man kan svara ja eller nej på? Eller en fråga med två sidor?


x

Inledningen- Berättar den som skriver bakgrunden till sitt intresse för frågan?

x
Presenteras frågan och dess två sidor?


x
Ja-sidan/ena sidan – Markeras sidan med nytt stycke?

x
Får vi veta att det är ja-sidan som diskuteras i första meningen?

x
Motiverar skribenten (den som skrivit texten) varför han eller hon svarar ja på frågan?

x
Ges det exempel för att tydliggöra motiveringen?
x

Nej-sidan/andra sidan – Markeras nej-sidan med nytt stycke?

x
Får vi veta att det är nej-sidan som diskuteras i första meningen?


x
Motiverar skribenten (den som skrivit texten) varför han eller hon svarar ja på frågan?
x

Ges det exempel för att tydliggöra motiveringen?
x

Slutsats summering – Markeras med nytt stycke?

x
Är slutsatsen tydligt formulerad?

x
Kommer du fram till samma sak genom att läsa texten?

x

Vad är bra med din kompis text? 
Jag tycker att  hon har gjort ett bra jobb på att informera och berätter om Colombiska historie med Katolska kyrka och även de förändringar som har skett i ländet.

Var den intressant att läsa? 
Det är ett intressant text att läsa eftersom man lära sig mycker om kristendom i Colombia genom att läsa texet, även om jag personligen inte tycker att det uppfyller kriterierna för ett diskuterande text.

Vad kan han eller hon jobba vidare med? 
Jag tror att hon behöver jobba med hur hon presenterar sin inledning och slutsatsen. En diskuterande text måste omfatta ställa frågor och kort introducera ditt åsikt och varför det bli så. Tilslut måste man också velga sida.











onsdag 5 november 2014

SKA SVENSKA SKOLAN INFÖRA SKOLUNIFORM?

Jag kommer från ett vestafrikanska land där det är en gammel tradition att skolebarn vara klädd i skoluniform. Tänken bakom detta är att det går en lång väg att överbrygga skillnaden i statusen bland skolebarn när de är i skolan. Det är lätt att förstå eftersom den status gapet i samhället i mitt hemland är mycket brett.

Mitt fråga om skoluniform i svensk skolan är, kan det finna något positivt utbildning skillnad med skoluniform i svenska skolan? Ja, jag tror att om alla skolbarn klädd sig på samma sätt i skolan, det kommer att hjälpa deras koncentration i klassen. Å andra sidan, tror jag inte att skoluniform kommer att göra någon skillnad på hur en skola barn koncentreras i klassen.

Jag tror att hur en skol barn klär sig i skolan påverker hans eller hennes koncentration i klassen eftersom i barnets sinne, om barnan som sitter bredvid honom i klassen har bättre klädda än den han eller hon har på sig, tänken på detta medan i klassen kan påverker hur mycket han eller hon koncentrerar sig.

Men å andra sidan, utom att det finns någon vetenskap studie som backar upp detta tänken, jag kan inte vara säker på hur mycket en skola barns koncentration kan påverkas av det sätt han eller hon klär på sig. Utbildningsmöjligheter i Sverige är lika och prisvårt för alla,  klass och status skillnaden är nästen oberfintlig i det här samhället. Enlight min mening, tror jag att ett barns koncentration i skolan beror till stor del på hur intressant barnet tycker om diskussionsämnen.

Samanfattningsvis ser jag inte behovet av skoluniform i Svenska skolan eftersom det inte finns någon positivt utbildning skillnad den kan göra i skolan.